måndag 9 mars 2009

Separationsångest!

Igår gjorde jag mig av med några kära ägodelar:


De här raggsockarna som min farmor har stickat till mig, av någon märkligt (milt uttryckt) anledning så har jag tvättat bara den ena sockan, än värre antagligen tvättat den i 40gr - då begriper ni att den är totalt förstörd. Min farmor producerade inte raggsockar som min mormor. Utan de här raggsockarna stickades (tror jag) efter en höftoperation, för att ha ngt att pyssla med. Tror att min faster och mamma hade ett finger med i spelet. Visst är de fina? Vad jag minns (rätta mig om jag har fel), så blev det bara de här sockarna sedan åkte nog stickorna in i garderoben igen :-). Min farmor gick bort för många år sedan och till hennes minne finns det nu en liten skruttunge på backen vid namn Britta (dock inte Nordh).


Nästa ägodel som oxå åkte i sopsäcken är den här mössan. Den har min mormor gjort, hon är en fena på både sticka, virka och brodera. Fast om jag ska vara riktigt ärlig så tror jag att nog att det var en del diskussioner hemma om de här mössorna (syrran har/hade en lika dan). Har ett svagt minne av att de kliade ngt fruktansvärt. Ni kan tänka er, en tjock overall som man blir så där lagom varm och svettig i och så en yllemössa på huvudet.
Så nu hoppas jag att jag inte kommer ångra mig, en mycket klok och älskad vän sa att bara för att du inte har kvar sakerna fysiskt så kommer du inte glömma dem, så därför tänkte jag att om jag bloggar om dem så finns de här med........




2 kommentarer:

  1. Hm.. klok? Tack för komplimangen min vän! ;-)
    Känner mig allt annat än klok! hihi!

    Vad fiiina de är! =)

    SvaraRadera
  2. Mycket riktigt, Anna! Den där socktillverkningen hade nog "moster" Gerd och jag en finger med i spelet. Vi tyckte, hm, nog att det vore bra om Britta hade nå´t att göra under konvalesenten och införskaffade stickor och garn även om hon inte hade något som helst emot att dricka kaffe, prata och titta på sport på TV:n istället. Hon hade stickat mycket förr och hade väl inte direkt nå´t emot att sticka strumpor men det var nog inte riktigt hennes grej då. Vad jag kommer ihåg så blev det bara detta paret och det förärades du :-). Jag blev så full i skratt när jag fick se dem.

    Helt rätt beslut att göra dig av med dom, Anna!
    - rensar vi inte ut gammalt finns det ingen plats för något nytt -men det var mysigt att läsa om dem på bloggen.

    SvaraRadera